Vad jämför du när du köper mjölksyrabakterier?
Fyra rader på baksidan, och de går att läsa på en halv minut: vilka bakterier som ingår och hur de är namngivna, hur stor en dos är, hur mängden är angiven och hur burken ska förvaras. Allt annat på förpackningen är formgivning. Livsmedelsverket beskriver mjölksyrabakterier som flera bakteriegrupper som bildar mjölksyra när de förökar sig, och skiljer probiotiska mikroorganismer från de starterkulturer som används vid livsmedelstillverkning. Ordet på burken säger alltså inte vilken bakterie du köper.
Namngivningen är den skillnad som betyder mest och syns minst. En stam anges med art plus kod, som Lactiplantibacillus plantarum 299v, förkortat LP299V. En artlista anger bara arterna, till exempel L-plantarum och B-lactis. Det är två olika precisionsnivåer: stamkoden går att känna igen nästa gång och att slå upp, artnamnet gör det inte. Vill du ha en burk du kan köpa om exakt likadan om ett år är stamkoden det enda som håller.
Sedan kommer dosen, och där är fällan att jämföra tal som inte hör till samma sak. Ett tal kan gälla per kapsel eller per två kapslar, och burkar med 20, 30 och 60 kapslar räcker olika länge vid samma dagsdos. Räkna därför alltid om till per dag innan du jämför två priser: det är den enda siffran som beskriver din vardag och inte förpackningen. Hur stamkod, artlista och mängd hänger ihop går vi igenom under välja bakteriestam.
Till sist förvaringen. Några burkar ska stå svalt, några i kylen och några klarar rumstemperatur under 25 °C. Det avgör om burken kan stå i köksskåpet, om den kan följa med i en väska en varm dag och om den passar i ett studentkylskåp som redan är fullt. Den raden ändrar inte innehållet, men den avgör om produkten går att använda som du hade tänkt dig.