Tarmbakterier och vilka livsmedel som påverkar tarmfloran

Tarmbakterier är de mikroorganismer som lever i tjocktarmen och påverkas av mat, miljö och läkemedel. Här förklaras ursprung, vanliga grupper och vilka råvaror som ofta nämns i samband med tarmfloran.

Vad är tarmbakterier?

Tarmbakterier är små levande organismer, främst bakterier, som finns i tarmen. De är så små att de bara syns i mikroskop men förekommer i stora antal och i många olika sorter. Tarmens samling av mikroorganismer kallas ofta för tarmflora eller tarmmikrobiota.

Dessa mikroorganismer lever på olika typer av näring i tarmen. De påverkar hur vissa ämnen i maten bryts ner och kan reagera på vad som kommer in via kosten. Diskussionen om vad bakterierna gör är omfattande, och forskningen fortsätter att utvecklas.

Var kommer tarmbakterierna ifrån?

Tarmbakterier kommer in i kroppen redan vid födseln. Kontakt med föräldrar, amning, tidig kost och miljö bidrar till vilka mikroorganismer som etablerar sig. Under livet fortsätter kosten och omgivningen att forma sammansättningen av bakterier.

När man äter olika sorters mat ger det olika förutsättningar för vilka bakterier som trivs. Vissa kostprodukter i butik anges som probiotiska. Vissa köpta probiotiska produkter säljs som kapslar och pulver. Probiotika (annonslänk) finns i olika former och beskrivs ofta i produkttexten.

Vanliga grupper av bakterier

Forskare brukar dela in tarmbakterier i större grupper för att beskriva mönster. Några vanliga grupper som ofta nämns är Bacteroidetes, Firmicutes och Actinobacteria. Varje grupp innehåller många olika sorter med olika egenskaper.

En del bakterier är vanliga i många människors tarmar, medan andra sorter kan vara mer specifika för en individ beroende på kost och miljö. Det är normalt att sammansättningen varierar mellan personer.

Begrepp som används i forskning kan vara tekniska. Om en term dyker upp handlar den ofta om en art eller grupp som har liknande sätt att använda matens ämnen.

Hur maten påverkar tarmbakterier

Maten bestämmer i hög grad vilken näring som når tarmen. En del råvaror innehåller kolhydrater som bryts ner tidigt i matsmältningen, medan andra når tjocktarmen i huvudsak oförändrade. De kolhydrater som når tjocktarmen kan ge bränsle åt vissa bakterier.

Balansen mellan olika sorters livsmedel kan påverka vilka bakterier som växer mest. Till exempel bidrar grönsaker och fullkorn med ämnen som många bakterier kan använda. Processade livsmedel med lite fibermaterial ger andra förutsättningar.

Fiber och fermenterbara kolhydrater

Fiber är ett samlingsnamn för ämnen i växter som inte bryts ner i tunntarmen. Istället når olika slags fiber tjocktarmen där mikroorganismer kan bryta ner dem. Detta kan göra att vissa bakterier ökar i antal.

Prebiotika är ett ord som ofta används för ämnen som gynnar specifika bakterier. Exempel på sådana ämnen är vissa oligosackarider i frukt, grönsaker och fullkorn. De förekommer naturligt i mat och kan också finnas i bearbetade produkter som marknadsförs med sådan information.

Att variera typer av fiber från olika råvaror ger olika sorters näring åt bakterierna. En kost med flera typer av växtbaserade livsmedel ger därför mer variation i vad bakterierna kan leva på.

Fermenterade livsmedel

Fermenterade livsmedel framställs genom kontrollerad jäsning. Exempel är syrade grönsaker, yoghurt och vissa ostar. Processen förändrar smaken och konsistensen, och produkterna innehåller ofta levande mikroorganismer eller härledda spår av sådana.

Vad som finns i en fermenterad produkt varierar med tillverkning och förvaring. En del produkter säljs med information om levande kulturer, andra är värmebehandlade och innehåller inga levande bakterier kvar.

När man handlar fermenterade produkter kan det vara hjälpsamt att läsa märkningen för att se om produkten är opastöriserad eller inte. Vissa produkter marknadsförs med angivna bakteriestammar eller mängder, andra anger enbart att produkten är syrad.

Antibiotika och vanliga störningar

Antibiotika är läkemedel som påverkar bakterier. De kan minska antalet av vissa bakterier i tarmen under kortare tid. Efter behandling återhämtar sig bakteriepopulationen olika snabbt beroende på individ och andra faktorer.

Förändringar i tarmens sammansättning kan märkas i vardagen som varierande matsmältning. Beskrivningar av sådana förändringar finns i många källor, och forskningen försöker förstå hur långvariga effekter kan bli.

Hur man väljer livsmedel i butik

När man väljer mat kan man titta på råvaror som bidrar med olika slags fibrer, frukt och grönsaker. Ett enkelt tankesätt är att variera färger och typer av växtbaserade livsmedel över veckan.

Det finns också färdiga produkter i hyllan som lyfter fram probiotiska kulturer eller prebiotiska fibrer. Information om produktens innehåll står på förpackningen. Livsmedel i butik kan märkas på olika sätt beroende på tillverkning.

Vid särskilda situationer i livet kan matval förändras. För personer som vill läsa mer om magen i samband med andra skeden finns information under Klimakteriet som en av flera resurser.

Testning och missuppfattningar

Det finns olika typer av test som analyserar tarmens mikroorganismer. Testerna ger ofta en bild av vilka bakterier som finns i ett prov. Tolkningen av resultaten kräver kunskap och skiftar mellan laboratorier.

Många tolkar testresultat som entydiga svar. Kompetens behövs för att sätta ett provs resultat i ett sammanhang. Forskningsläget förändras och gränsdragningar mellan vad som är normalt och vad som är avvikande är inte alltid tydliga.

Praktiska råd

Att ha en varierad kost med flera sorters grönsaker, frukt och fullkorn är ett enkelt sätt att få olika källor till fiber och näring. Mindre bearbetade råvaror ger ofta flera olika sorters kolhydrater som når tjocktarmen.

För den som använder kosttillskott finns produkter som säljs i apotek och butik. En resurs för köp online är vitamin D (annonslänk) som oftare finns i vanliga tillskottshyllor. Produktval varierar med behov och preferenser.

Frågor och svar

Vad betyder ordet probiotika?

Probiotika används för att beskriva levande mikroorganismer i livsmedel eller tillskott som ofta anges med särskilda stammar på förpackningen.

Kan mat ensam ändra tarmbakterierna snabbt?

Kost kan påverka sammansättningen, men förändringar beror på vad som äts och under hur lång tid. Effekter kan variera mellan individer.

Betyder fermenterad mat att den alltid innehåller levande bakterier?

Inte alltid. Vissa fermenterade produkter pastöriseras efter jäsning och innehåller då inga levande bakterier kvar.

Finns det ett enkelt test för att se om tarmbakterierna är "bra"?

Test kan visa vilka bakterier som finns i ett prov, men tolkningen kräver kunskap. Ett resultat ger inte alltid ett klart svar om hälsa eller behov.